Höstens rapport

Nu sitter vi biodlare med facit i hand. Vi skrev i maj att vi hoppades på en varm sommar, där alla drag skulle ge maximal utdelning av honung likt år 2010.
Så blev det dock inte. Det blev ca hälften av förra årets skörd, men ändå som ett normalt år. Egentligen inget att klaga på, Drottningodlingen gick lite trögt, men klarade sig. En del gamla drottningar är nu utbytta.

Slutskattning och vinterförberedelse
Dags för slutskattning och vintermat. Slutskattning innebär att all honung plockas bort, om man inte förväntar sig ljungdrag. Man kontrollerar att vinterlådan har rena och fina ramar, samt att där finns en bra drottning. Om man byter drottning kan detta ske lämpligen nu i samband med sk. inmatning. Mycket viktigt före inmatningen inför vintern, är att det finns mycket yngel, mycket unga bin. Det är fr.a.de unga bina som kommer att överleva och finnas som arbetsbin under tidig vår.
Under vintern sitter bina vanligen på en eller två lådor beroende på samhällets storlek. Bina ska sitta trångt därför att en hel del av de gamla bina dör nämligen när de arbetat med vinterfodret. Det flytande sockret ges ljummet och 60 % igt. Det torkas av bina och läggs i cellerna, samt täcks med vax som skydd för vintern. Hur mycket socker bina behöver beror på hurdan vintern blir. Mellan 12-20 kg per samhälle. En kall torr vinter som den förra, sitter bina rätt still och kräver mindre energi. Men året dessförinnan var de ute och flög av och till. Då var det milt omväxlande med kyla, och därför gick det åt mer. Visserligen är man trött på att plocka bort sockerramar om våren men värre vore att se att bina hade svultit ihjäl.

Bina behöver bra ventilation under intorkningen av socker och även på vintern. Man säger att de skall ha god omboning, dvs. ”ha det varmt om huvudet och kallt om fötterna”.
Senare i höst gäller även varroabehandling med oxalsyra när allt yngel är ute. Efter det kan vi säga godnatt till bina och starta allt det höst och vinterarbete som alltid finns, som inte syns för andra, men som ändå måste vara klart till våren när biåret börjar om på nytt.

Biodlarens höst och vinterarbete
Återigen står man där med gamla fula vaxramar, minst 10-15 per samhälle som skall smältas ned. Det får inte ske förrän sent på året. Det får inte komma några bin och sätta sig på de smutsiga ramarna. Ramarna skall sen kaustiktvättas, sköljas o torkas. En hel del ramar behöver trådas om, avståndsstift ramlar bort osv. Vaxet som blir efter smältningen kan sen lämnas in till biredsskapsfabrik där man kan sälja eller ta ut vax till nya ramar. Efter slungning och sockermatning, ska alla lokaler städas, lådor ses över, förråd fyllas på så att man är väl förberedd när våren kommer. Vaxförvaringsförrådet kan utsättas för vaxmott, och därför måste man gå igenom förrådet och ramarna. Man sätter ättika som får ånga igenom som skydd för vaxmotten under vintern.

Det känns så skönt när vi sagt godnatt till bina på hösten, men en bit fram på våren kommer längtan efter bina tillbaka. Vi går där och kikar och undrar hur de har det. För biodlaren är arbetet mera en livsstil. Vi lever med bina, med vädret med solen och blomningen, tiderna och planering av besöken i olika bigårdar, naturnära upplevelser vi biodlare gärna tar och mår riktigt bra av.

Som avslutning på biåret ordnar Jordbruksverket en stor konferens på Skansen i Stockholm (15 sept) kring biodling, med kunniga professorer och annat erfaret bifolk, för att som de säger lyfta landsbygden ekonomiskt, kulinariskt och miljömässigt, som en del i utvecklingen av Sverige - det nya Matlandet.
Vi önskar alla våra läsare en fin höst, och återkommer gärna med andra artiklar kring biodling och utvecklingen framåt.

Mvh Stellan & Bodil
Larsagården Köinge

Högsommarrapport från traktens biodlare

Nu är det bråda dagar både för biodlare och bin. Drottningen har fullt sjå att lägga ägg. Under den starkaste utvecklingstiden, vid midsommar kan hon under en kortare tid lägga sin dubbla kroppsvikt ca 2-3000 ägg per dygn. Då behöver hon mycket näring vilket sysselsätter många arbetarbin. De ger henne mat ur sina munnar som är smält föda och snabbt kan omsättas till äggmassa. Normalt är drottningen produktiv i 2-3 år och bör därefter bytas ut.

Svärmning
Svärmningen har alltid varit ett problem. Metoderna att hindra bina från att svärma har varit många, mer eller mindre lyckade. Att förhindra svärmning är i en lyckad biodling den enskilt mest lönsamma arbetsinsatsen Hälften av bina i samhället följer med svärmen, så om man inte kan fånga in den , går man miste om åtminstone hälften av årets skörd med svärmens samlarförmåga
Exempel på tänkbara faktorer som gör att binas svärmtankar vaknar kan vara bl.a.

1. Väderlek
2. Dragförhållande (tillgång på blommande växter)
3. Drottningens ålder, och kondition
4. Utrymmet för lagring av honung
5. Utrymmet för drottningens äggläggning
6. Utrymmet för bimassan(antalet bi)

När bina har bestämt sig för att svärma så ger arbetsbina drottningen mindre att äta. Detta gör att hon minskar äggproduktionen och bakkroppen minskar rejält, vilket gör att hon förlorar ca 25 % av sin vikt och återfår på så sätt sin flygförmåga. Bina knuffar ut henne ur samhället. Den gamla drottningen tar med sig en del av arbetsbina (10-30000) och ger sig i väg. Oftast slår de sig ner bara en liten bit ifrån bihuset i något träd eller buske. Några spanarbin ger sig iväg för att leta upp en ny bostad. Det kan ta allt ifrån någon timma till ett dygn innan hela svärmen ger sig iväg på riktigt. Skulle man se när de svärmar eller har satt sig i en buske kan det vara ganska enkelt att ta tillvara svärmen genom att skaka ner den i en låda eller sätta en låda över svärmen. Så småningom kryper de upp i lådan och så har man ett nytt samhälle.
Normalt är dessa bin snälla då de har ätit sig mätta innan de gav sig iväg för att klara sig i 3 dygn.
Detta är bisamhällets naturliga sätt att föröka sig
Om vi som biodlare ska få full skörd måste vi eftersträva att behålla alla bin i kupan under hela sommaren.
För att göra detta måste vi bl. a. se till:

- att drottningen är ung ,i bra kondition samt har bra arvsanlag
- att det finns utrymme för äggläggning,
- att det finns utrymme att lagra honung
- att det finns plats för bimassa

Drag
Sommaren började bra med sol och god värme. Maskrosorna blommade rikligt och bina hade fullt upp med att dra in pollen och nektar. Därefter följde en liten kallare period mitt i hallonblommningen, vilket är ett av huvuddragen för bina. Detta gjorde att bina ej var ute och flög så mycket och drog in. I skrivande stund blommar vitklövern för fullt. Detta är också en viktig ”dragblomma”, men det krävs att det är minst 20 grader varmt, annars öppnar sig inte blomman och bina kommer inte åt nektarn.

Pollinering till nytta för skörden och miljön.
En bra pollinering har stor betydelse för skörd och kvalitet i många grödor. Nya och äldre försök visar att en bra pollinering kan ge 10-45% högre skördar i oljeväxter och ca 25% högre skördar i åkerbönor. Honungsbin och vilda humlor är dessutom nödvändiga nyckelorganismer för den biologiska mångfalden. Jordbruksverket visar i ett projekt hur lantbrukare och frukt- och bärodlare med enkla medel kan skapa bra förutsättningar för vilda och tama bin. I frukt- och bärodlingar påverkas skördens kvalitet och därmed odlarens intäkt.
Man förstår hur viktigt det är att vi har biodling och att sprida information i samhället om dess betydelse. Att hjälpa pollinatörer att existera handlar ytterst om överlevnad, inte bara för en mängd arter, utan kanske även på sikt för vår egen, så det gäller att jobba vidare med att hålla våra bin friska och att fler blir intresserade av att ha bisam- hällen

Ja det är mycket att iakttaga när det gäller biodling. Här är två citat som stämmer rätt bra.
”Jag skulle behöva två liv för att komma underfund med de där bina”.
”Det där med biodling är någon slags bisjukdom som saknar motgift och man blir bara tokigare och tokigare för varje år”.

God fortsättning på sommaren önskar Stellan J Larsagården

Rapport från traktens biodlare (maj)

Nu är vi inne i maj månad och tiden känns ur led när det blev sommar med en gång i april. Bina drog in både pollen och nektar. Ingen visste då om våren var överhoppad eller om sommaren kommit för att stanna. Då är det svårt att vara biodlare. Vad ska man göra? Många säger att man ska sitta stilla i båten. Nu i maj vet vi att det inte blev någon långvarig period. Den första varma sommaren gick över i vanlig vår. Det blev svalare, t.o.m. kallt med frost på nätterna. Vi hade redan hunnit sätta på både låda två och liten skattlåda, vilket gav en enorm aktivitet. När kylan och frosten nu kom så höll vi andan. Hur går detta? Nu den 8 maj kom utökningen. Samhällena var starka, vilket alltid är en förutsättning. Man har testat sakta utökning och allt på en gång.Om bina är starka finns ingen skillnad. Nu har de hunnit att bearbeta de nya ramarna och kunde nu när värmen kom, starta från ett bättre läge. Det som är viktigt nu i maj när dagarna är varma, är att utöka dvs. sätta in fler ramar (eller allt enligt ovan) så att bina har plats för drottningens ägg, som nu ökar rejält varje dygn. Drönare har nu också visat sig.

Viktigt är att tidigt förebygga varroaangreppet genom att sätta in sk. ”drönarramar”. Varroan är ett pyttelitet kvalster som äter på bina och som gör bina svaga och mer mottagliga för virussjukdomar. Drönarcellerna ligger täckta några dygn längre än arbetarcellerna innan kvalstret kommer ut. Varroan väljer fr.a. dessa celler för sin utökning. Om man sedan skär ut de täckta drönarynglen och lägger dem i frysen, så dör varroan. Då har vi samlat kvalster och reduserat angreppet. Efter frysningen undersöks ynglet på sitt innehåll av död varroa. Biodlaren kan på så sätt hålla koll på varroaläget. Drönarramar kan användas flera gånger under säsongen. Bina rensar ut och bygger om så att drottningen återigen kan lägga nya ägg här.

När man utökar tidigt är det viktigt att känna till att bina inte klarar att bygga vax med en gång. Då ges redan utbyggda ramar (de ramar som vi slungade förra sommaren). Vi sätter även till ramar som bara har vaxprägling som bina senare bygger ut. Vad man som biodlare gör redan nu är egen förberedelse inför vintersäsongen. Det vax som sätts in och byggs ut blir vintervaxet. Detta är en hygienfråga och ett viktigt arbete för bihälsa, att se till att nytt vax tillförs och att gamla svarta ramar lyfts ut och smälts ner på hösten.

Allteftersom sommaren går vidare, gäller det att ha koll på att det finns plats för äggen och att det finns vaxramar för honungen. Detta är två viktiga parametrar även för att förebygga svärmning.

Samtidigt startar nu också för oss som drar fram egna drottningar, ett stort arbete att odla fram drottningar på bra samhällen, och para dessa så att vi kan byta ut gamla drottningar mot yngre. Nya drottningar i samhällena har en bättre vinteröverlevnad. Vanligtvis är drottningarna unga, gärna max två år, men om någon varit kanonbra kan den få vara kvar tre år eller t.o.m fyra år , men det är sällsynt.

Vi förbereder även nu framåt med sk. avläggare. Samhällen som kan utgöra utökning i bigården, eller ersätta ev. vinterdödlighet. Om någon drottning i något samhälle dör under vintern är det bra att ha extra drottningar att sätta till. Hur vinterdödligheten varit i år har vi ännu inte fått någon statistik på, men enligt rapporter verkar den ha varit lägre än förra vintern.

Nu väntar vi naturligtvis på den nyslungade och flytande honungen, som är så ljuvlig att ha till allt. Tänk dig färska jordgubbar till midsommar med flytande nyslungad honung och en klick grädde till. Visst är det en riktig höjdare.

Vi biodlare säljer gärna flytande honung hemma eller på marknader direkt från tunnan. Gör upp med din biodlare. Det är bara en kort tid efter slungningen som honungen är flytande. Vissa kunder önskar även köpa en ram med täckt honung direkt från kakan sk. ”skotthonung” precis som förr i världen. Då åts honungen direkt från den täckta ramen.

Vi biodlare hoppas nu på en fin sommar, med värme och sol på dagarna och välbehövligt regn emellanåt på nätterna, samt att alla drag (blomningar) ger maximal utdelning.

Njut alla av en varm sommar hälsar Stellan Johansson Larsagården

Rapport från traktens biodlare (mars)

Våra bin är nu i vintervila. När det blir kallare samlas de i en klump, (klot). Arbetarbina ( kvinnliga ) med drottningen innerst. Bina växlas åt att vara ytterst eller längst in. Så här har det varit sedan kylan gjorde sitt intåg.

Många bin ( mest äldre ) dör under vintern, efter att ha tröttat ut sig i arbetet med att lagra och göra sockerlösningen, som de fick i höstas, till fast foder som de lagrar i cellerna. De täcker sedan cellerna för att maten ska vara hållbar.
Biodlaren har inte så mycket att göra i bigården på vintern, men viktigt är att se till att bina får luft genom ingången ( flustret ). Det vill säga : rensa bort döda bin och skotta bort snö.
Fåglar fr.a. Talgoxar har upptäckt att de kan få ett skrovmål av bin genom att hacka på flustret och få ut några stycken att stoppa i sig. Ett finmaskigt hönsnät skyddar ingången. Ett mösskydd är också viktigt, då mössen kan förstöra ett bisamhälle helt. De kan lätt ta sig in i bara några millimeters öppning. Något som också är viktigt är att se till att inga trädgrenar skrapar på husen. Dessa störningar kan göra bina oroliga så att de bajsar på sig ( utsot ) = livsfara. I övrigt, stör vi ej bina.

Antalet bin totalt på vintern är mycket lägre än på högsommaren av olika orsaker. En del arbetsbin har dött på grund av ålder. Det finns inga drönare (manliga) i kupan. De är ”slaktade” av sina egna. Ett sinnligt system ordnat för överlevnaden. Ser man drönare sent måste biodlaren vara lite extra uppmärksam. Finns där en drottning? Är hon bra ? blir frågan. Det är en överlevnadsstrategi därför att en drottning måste finnas.
Biodlaren har kontrollerat, kanske även bytt till en ny. Nya drönare kommer först då drottningen börjar sin äggläggning under tidig vår.

En annan stor fråga är om sockret, (vinterfodret) vi gav i höstas räcker nu när vintern började så tidigt? Men mycket regn och fukt är sämre än kallt och torrt väder. Viktigt är dock att bina är starka och unga, samt välbehandlade mot kvalstret (varroan) vi alla biodlare mer eller mindre har i dag. Tyvärr dog många samhällen förra vintern. Det biodlaren kan göra för bra överlevnad är: tidig invintring, tillräckligt med mat samt rekommenderad varroabehandling.

Andra arbetsuppgifter som en biodlare kan syssla med under vintern är : gamla utbytta vaxramar ska smältas, ramar göras iordning och nytt valsat vax sättas in för tillsättning när bina i mars/april börjar öka i antal( yngelsättning ).
Det är viktigt med god hygien i kupan. Annat att förbereda är: materiel för honungshanteringen, köpa burkar, beställa etiketter m.m så att högsäsongen går smidigt. Ofta startar slungningen nån gång i juni. Då rullar det bara på med både bikontroller, utökning, ev drottningodling och honungshantering. Nu väntar vi på våren och vårgenomgången en varm april/maj dag, när bina varit ute och bajsat. Det kallar vi att bina (rensat) sig. Då vill de gärna sätta sig på vita ytor, vit tvätt, hus och liknande. Vi som bor nära bihusen uppmanas att kolla lite innan vi hänger ut tvätt. Nu hoppas vi på en tidig varm vår med blomning av viktiga pollenväxter, för bibarnens mat ex sälg, krokus vitsippor mm.

Om intresse finns så återkommer vi gärna med att ge lite kort information om bin och biodling under säsongen för att öka kunskapen och förståelsen för arbetet med bin, stimulera nya biodlare att starta, allt för ett arbete att gynna en hållbar utveckling av vår miljö.

I hopp om en bra bisommar.

Stellan Johansson Larsagården Köinge

Än så är det vinter...

Efter att ha legat i ide under ett par månader (det gäller både bina och biodlaren...) börjar det nu röra sig åt rätt håll.

Det känns som om vi går mot ljusare tider. Nu dyker kuporna upp ur snödrivorna igen.

Det har varit lugnt runt kuporna i vinter, inga synliga bi utanför. Under en sådan här temperaturmässigt, stabil vinter mår bina som bäst för de får lugn och ro i kupan.

Bina har under de mörka månaderna ätit ett par kilo sockerlösning varje månad. Det man får kolla nu är att det inte har ramlat ner en del döda bin som har blockerat flusteröppningen.

Det börjar röra sig även på andra håll. Glädjande nog börjar distriktets hemsida nu ta form. Den är ännu under uppbyggnad men gå gärna in och ta en titt på sidan.